everyone must breathe until their dying breath
L.I.F.E.G.O.E.S.O.N
Blunda. Andas.
Blicka framåt. Var positiv.
Låt inte historian upprepa sig.
Lova dig själv att det kommer bli annorlunda den här gången.
(Andas. Andas.)
Var stark. Stå på dig.
Håll ut. Be en bön.
Var dig själv och lev livet som den du är.
Lova dig själv det.
Lova.
Håll det löftet.
Var dig själv.
Håll ut.
[life goes on]
[life goes on]
some people are just dying to be heard
To Save A Life. Detta är en helt makalös film enligt mig. Jag såg trailern (klicka; länk) för runt ett år sedan tror jag och jag har velat sett den sedan dess. Men den är inte speciellt känd vad jag vet så jag hittade den inte på internet men det är först nu som jag har tagit tag i saken och sett den. Jag blev helt tagen (som jag har en tendens att bli när jag kollar på filmer) och det är som om hela min själv skriker och vill hjälpa andra.
Filmen fick mig verkligen att tänka över mitt liv och får mig att sträva efter att bli en bättre människa och finnas för andra. Jag rekomenderar filmen starkt.
Ett speciellt tack till Jesus som är den bästa vän man kan ha och som räddar så många liv runt omkring i världen. Tack framför allt för att jag får stöd av honom att orka kämpa. ♥
you may say i'm a dreamer but i'm not the only one
Ibland vill jag bara slå till dagens samhälle. Hårt. Rätt på käften.
Men för mig känns det som att alla har någonting att säga om alla.
Det vill jag rätt ofta faktistk. Som mest hela tiden.
Jag är så trött på hur människor behandlar andra.
Jag ska börja med att säga att det här inte gäller alla, det fattar ni nog. Så när jag säger alla så behöver inte alla ta åt sig om ni nu inte känner er träffad, ni får ta det precis som ni vill.
Men för mig känns det som att alla har någonting att säga om alla.
Nån klagar på att en tjej bara söker uppmärksamhet när hon skriver på Facebook om hur dåligt hon mår.
En annan lägger sig i hur konstig den där killen är som aldrig är med alla andra och umgås utan sitter för sig själv och ritar.
En tredje har en stark åsikt över hur den där tjejen som några år yngre klär sig.
En fjärde säger rätt ut hur han tycker tjejerna som går förbi ser ut "tjock", "ful", "äcklig" osv.
Jag. Har. Fått. Nog.
Jag. Har. Fått. Nog.
Snälla rara söta, kan ni inte bara låta folk vara den dom vill vara?
Måste alla vara precis likadan? (om alla var det, hade ni haft en åsikt om det också?)
Sluta döm människor, jag blir galen. Fattar ni inte hur tråkigt det skulle vara om alla var likadan, tyckte likadant, såg likadana ut?
Det vore ju skittråkigt. Ni behöver inte vara sams eller älska varenda människa.
Ni behöver inte gilla vad alla gör, vad alla tycker om. Men ni behöver RESPEKTERA andra människor.
Respekt, gah. Så svårt kan det väl inte vara?
Det absolut minsta man kan försöka göra är att inte säga högt vad du stör dig på hos människor. Hänger ni med?
Det absolut minsta man kan försöka göra är att inte säga högt vad du stör dig på hos människor. Hänger ni med?
Alltså, åh. Detta är svårt. Alla behöver avreagera sig, (kolla in mig liksom) men man behöver inte göra det inför hela världen.
Du vet inte vad den där tjejen har gått igenom för att skriva den där facebookstatusen.
Du. Vet. Inte.
Jag vet att jag inte är perfekt. Jag vet att jag också kan råka slinka ur mig nå fula äckliga stinkande ord som inte borde finnas i världen. Men jag försöker verkligen visa respekt till människor och förstå att människor är olika och har gått igenom olika saker.
Okej, det här inlägget blev ett spontant sådant, hade tänkt skriva nå helt annat men jag liksom, började flöda.
Jag vet att jag inte är perfekt. Jag vet att jag också kan råka slinka ur mig nå fula äckliga stinkande ord som inte borde finnas i världen. Men jag försöker verkligen visa respekt till människor och förstå att människor är olika och har gått igenom olika saker.
Okej, det här inlägget blev ett spontant sådant, hade tänkt skriva nå helt annat men jag liksom, började flöda.
Men det känns ibland som om jag är den enda som tänker på sånt här.
Så om någon läser det här. Snälla, kan ni inte bara försöka tänka på hur ni ser på andra människor runt omkring och om ni vill eller kan ändra på er iställning.
Vi har sån stor makt att förändra saker, problemet är att vi inte gör det..
Tack för mig, det var det jag ville få ur mig (tydligen).
Tack för mig, det var det jag ville få ur mig (tydligen).
TAKE ME AWAAY
the start of something new
always love, even when you wanna fight
Ibland känns det bara så värdelöst att blogga om vad jag gör om dagarna.
Ja menar, vem vill läsa om vad jag gör om dagarna? Heck, jag vill inte ens läsa om vad jag gör på dagarna.
Jag känner just nu att de enda jag vill läsa om vad dom gör om dagarna är mina vänner. Som jag känner.
Annars känner jag att "Okej, idag ska Herr Andersson äta gröt. Men oj vad intressant. Håll i hatten, det kommer mer! Han, han gick just ut med hundern också!! Detta är något jag kommer bära med mig i livet.. <3"
Hänger ni med? Det känns lite meningslöst nu att läsa om folk jag aldrig träffat om vad dom gör en torsdagseftermiddag.
Sen tycker jag det är roligt, missförstå mig inte. Jag kan tycka det är skitkul att läsa bloggar. Jag går in på mina vänners bloggar varje dag och hoppas att dom lagt upp något nytt. Men då är det en annan grej. Det är mina kompisar, människor jag träffat.
Nu låter jag surig, förlåt. Det var inte tanken bakom det här inlägget.
Nu låter jag surig, förlåt. Det var inte tanken bakom det här inlägget.
Men jag tror det är för att jag tröttnat på att blogga om mig och mitt trista liv. Jag vill att min blogg ska vara något mer, någonting annat.
Det jobbiga är ju dock att jag inte vet vad jag vill att det ska vara.
Jag hade ju en musikblogg förr för en kort period och det var faktiskt rätt roligt.
Dela med sig av min musiksmak och så.
Helt okej.
Jag funderar nu sådär spontant på om jag ska återgå till att bara du vet, göra sånt.
Jag funderar nu sådär spontant på om jag ska återgå till att bara du vet, göra sånt.
Blogga om inspiration. Bilder, youtubevideor, låtar, låttexter, citat, mina funderingar.
Det är sånt jag känner att jag vill dela med mig av, inte vad jag gjorde efter skolan (läs; datorn. sov. vaknade. repeat.).
Så jo, det var det jag ville få ur mig.
Så jo, det var det jag ville få ur mig.
Jag suger på att blogga, jag vet.
Men det är inte roligt att göra saker man inte tycker är kul, det kan inte bli mer logiskt än så, eller hur?
Så nu tycker jag att vi ber en bön för att detta håller i sig och min blogg blir mer av en cool blogg av en cool tjej med dessa saker som innehåll (typ det jag skrev alldeles nyss, men sammanfattning är bra):
- Bilder (på vänner, från tvserier, från filmer, inspiration, random stuff etc.)
Så nu tycker jag att vi ber en bön för att detta håller i sig och min blogg blir mer av en cool blogg av en cool tjej med dessa saker som innehåll (typ det jag skrev alldeles nyss, men sammanfattning är bra):
- Bilder (på vänner, från tvserier, från filmer, inspiration, random stuff etc.)
- Musik (youtubelänkar, spotifylänkar, kärleksförklararingar till låtar, låttexter)
- Youtubevideor (musikvideor, nigahigavideor och dylikt, andra videor)
- Texter (mina tankar och funderingar, citat, utdrag från böcker, uttrag från låtar etc)
Jag hoppas mina läsare (om det någon finns kvar alls (ja jag älskar paranteser (uh, en parantes i en parantes i en parantes, inception-style) ) ) inte hatar mig nu eller tröttnar totalt. Isåfall vill jag tacka och bocka för era besök hit till min simpla blogg, det var en ära att ha er här.
Adios amigos!
Jag hoppas mina läsare (om det någon finns kvar alls (ja jag älskar paranteser (uh, en parantes i en parantes i en parantes, inception-style) ) ) inte hatar mig nu eller tröttnar totalt. Isåfall vill jag tacka och bocka för era besök hit till min simpla blogg, det var en ära att ha er här.
Adios amigos!
